http://www.vansterpartiet.se/val
Rossana Dinamarca, född 1974, är gift och har barn. Sitter i Riksdagen sedan valet 2002 och är ledamot i Utbildningsutskottet. Har uppehåll från lärarstudier på Göteborgs Universitet. Tidigare jobbat som journalist, vårdbiträde inom äldreomsorgen och som elevassistent, specialpedagog och lärare.
Politiska uppdrag: '93-'99 Ung Vänsters förbundsstyrelse, '98-'02 Kommunfullmäktigeledamot, '02-'06 Riksdagens Kulturutskott, '06- Vänsterpartiets partistyrelse, '07- Verkställande utskottet i partiet.
Övrigt: Har fått Chilenska Riksförbundets Condorpris för Årets chilenare 2002. Är sedan 1 januari 2007 utsedd till vigsel- och registreringsförrättare.
Fritid: Den tid som finns över till fritid ägnar jag mest som mamma till världens bästa och finaste barn, men ibland gympar jag med Friskis & Svettis när jag är hemma eller går på dance aerobic och spelar innebandy i riksdagshuset.
Du får gärna maila mig!

augusti 5, 2009

Las är inte problemet

Svenska Dagbladet har under sommaren drivit en kampanj på ledarsidan mot Las (Lagen om anställningskydd) och idag läste jag i samma tidning en debattartikel från Svenskt Näringsliv om Las som hinder för unga att få jobb. Las handlar om att människor ska kunna känna sig trygg med sin anställning. Det som är problemet för unga människor är alla dessa otrygga anställningar som bara blir fler och som kanske gör att man sätter fotavtryck här och där, men som inte leder till riktiga, fasta jobb. Svenskt Näringsliv värnar inte de unga utan arbetsgivarnas intresse om av att få så billig arbetskraft som möjligt.

augusti 3, 2009

Kommunala skolor läggs ner, fler privata får starta

Ekot kör idag en nyhet om att nedläggningarna av grundskolor har ökat dramatiskt, något som oftast drabbar de mindre skolorna på glesbygden och i tätorten vid städerna. Bara det senaste läsåret har 70 skolor stängts och året innan dess handlade det om drygt 50 nedläggningar.
Skolverket menar att den främsta orsaken är minskade årskullar. Det som dock inte tas upp alls i reportaget är att Skolverket/Skolinspektionen under samma tid godkänt och gett tillstånd för sammanlagt 214 privata (fristående) skolor att bedriva skolverksamhet - och då framför allt i storstäderna, vilket innebär att eleverna i mindre kommuner ibland får åka flera mil för att komma till närmsta skola.
Årskullar har gått upp och ner i alla tider, skillnaden idag är att en överetablering av fristående skolor tvingar kommunerna till såna här drastiska åtgärder och det är eleverna som får betala priset. Inte okej.

juni 16, 2009

Stärk rätten till "nattis"

När regeringen igår presenterade sitt förslag till ny skollag valde ministern att mörka om ett förslag som innebär ett hårt slag mot alla de med barn och som arbetar kvällar, nätter, helger och skift.
Regeringen slår med det nya förslaget nämligen fast att:

Förskola behöver dock inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger.
Förslaget är helt verklighetsfrånvänt och är inte i fas med hur arbetsmarknaden ser ut.
Jag är övertygad om att det kommer att leda till att många "nattis" stänger. I besparingstider som nu är det självklart att kommunerna drar ner på det som de inte måste göra. De som drabbas är framförallt ensamstående kvinnor, inte sällan anställda inom den offentliga sektorn.
Rätten till barnomsorg har varit ett viktigt steg för kvinnors frigörelse och oberoende. Det här mossiga förslaget innebär att att man antigen tvingas säga upp sig, gifta sig rikt eller göra sig av med barnen... Återigen har regeringen lyckats hitta en svag grupp att göra det lite svårare för.
Den nuvarande lagstiftning är inte heller bra den har inga påbud, men heller inte förbud om huruvida barnomsorg på obekväm arbetstid ska anordnas:
Förskoleverksamheten och skolbarnomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov.
Jag och många andra har velat förtydliga skollagen och skriva ut kommunens skyldighet och föräldrarnas rätt till "nattis". Regeringen går i helt motsatt riktning när de nu slår fast att detta inte alls behöver erbjudas.

Statistik från Skolverket:
2008 var det totalt 3 696 barn som hade tillgång till "nattis".
Samma år var det bara 130 av landets 290 kommuner som anordnade barnomsorg på obekväm arbetstid. Det är 20 kommuner färre jämfört med 2003.
Behovet är dock större än vad som erbjuds. Skolverket konstaterade 2007 att det i uppskattningsvis 60 kommuner fanns efterfrågan som inte var tillgodosedd.

juni 15, 2009

En skollag på tvärs med verkligheten

Efter många förseningar har regeringen nu presenterat ett förslag till ny skollag. Det är ett förslag som omfattar 1 167 sidor och jag vet inte hur mycket djupdykningar journalistena hinner med innan deadline. Jag har läst den och är inte imponerad. Några av mina synpunkter har jag nedtecknat här:

- Jan Björklund pratade på presskonferensen om en satsning på elevhälsan, den kan jag inte se. Enligt nuvarande skollag skall det finnas skolläkare och skolsköterska. I framtiden ska det endast finnas tillgång till elevhälsopersonal. Räcker det att skolan ligger i samma kvarter som en vårdcentral? Regeringen säger också att det inte är meningen att fler ska anställas inom elevhälsan. Ska man anställa en kurator får man med andra ord sparka en sköterska. Dessutom tar man bort den paragraf som slagit fast att elevhälsan ska vara kostnadsfri.

- Det har höjts röster för att stärka rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid, något som en del kommuner dragit in. I förslaget befriar regeringen kommunerna helt från att erbjuda omsorg på kvällar, nätter, veckoslut och i samband med större helger. Varför inte stärka barnens rätt till omsorg genom att införa en skyldighet för kommunen att göra en individuell behovsprövning?

- När Jan Björklund var i opposition ansåg han att obehöriga lärare inte skulle kunna få fast anställning i skolan. Nu när han verkligen har makt att förändra vill han avvakta ytterligare ett tag. Alla barn ska ha rätt till utbildade lärare, det är helt obegripligt att Björklund går ifrån det kravet.

- De skärpta reglerna för de fristående skolorna är inte tillräckliga. Björklund säger att barn med funktionsnedsättning ska få stärkt valfrihet för att välja skola, men han ställer inga tillgänglihetskrav på skolorna. Det vill säga om du sitter i rullstol och skolan saknar ramper och/eller hissar så har skolan inte skyldighet att fixa det.

- Med de nya bidragsreglerna för de fristående skolorna kommer de att generera ännu större vinster till sina ägare. Redan i dag är vinsten inom privatskolebranschen en halv miljard. Det behövs regleringar för såväl vinstutdelning som driftsformer.

- Det görs heller ingen satsning på fritidshemmen. Kvaliteten har försämrats kontinuerligt med allt mindre personal och större grupper. Det behövs tydligare regler för vilka förutsättningar som krävs för fritidshemmens verksamhet och för att de ska kunna vara ett stöd i elevernas lärande. Fler elever måste också få rätt till plats i fritidshem.

- Ett riktigt dåligt förslag är förbudet mot att läsa upp betygen på Komvux, det kommer att leda till att färre kommer att välja kurser på en högre nivå och att fler ”väljer” att få icke godkänt. Vi behöver inte beskära vägarna till högre utbildning. Särkilt i tider som dessa är vuxenutbildningen av stor vikt. Vi ska inte heller behöva cementeras fast i val som gjordes när vi var femton år. Saker händer i livet och då bör man få ha rätt till en andra chans!

- Det är bra att lagen om skolbibliotek nu lyfts in i skollagen (tidigare i bibliotekslagen), men det måste också definieras vad ett skolbibliotek är och vilka syften det ska fylla. Det krävs också tydliga regler om vilken personal som behövs och vilken utbildning som ska krävas.

maj 13, 2009

Björklund kastar ut gymnasister

På regeringssammanträdet idag beslutades om propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Skolminister Jan Björklunds förslag går ut på att höja kraven till gymnasieskolan och på så sätt göra det svårare för elever att komma in.
Jag har låtit Riksdagens Utredningstjänst undersöka hur många av dagens gymnasister som skulle drabbas med de nya hårdare reglerna och siffran är chockerande 11,7 procent.
Inte nog med att man gör det svårare för elever att komma in på gymnasiet, Björklund har också sagt att han vill avskaffa det Individuella programmet, där många som varit obehöriga tidigare kunnat skaffat sig behörighet till ett nationellt program. Resultatet blir att 15 000 svenska ungdomar hamnar utanför skolan.
Jag gillar inte heller IV, men istället för att stänga ute elever, vill vi dels förstärka grundskolan och ge alla rätt till gymnasiet.

Arkiv


Länkar


Politik



Bloggar jag läser



Konst



Powered by MT Blogroll


Meta

rss1.gif
rss2.gif
atom_logo.png
mt_powered.gif
Bloggtoppen.se